Kriget och ockupationen 1808/1809

 

I julklapp fick jag i år bland annat boken ”Nöd och Död – Den ryska ockupationen i norr 1809” av KG Bergström. Det är en intressant men förfärande läsning. Jag är någorlunda historiskt bevandrad, t o m med 20 poäng i historia från universitetet, men jag var inte medveten om att ockupationen var så förfärlig. Här skall jag bara ta upp en aspekt som är aktuell med vår nuvarande farsot som bakgrund, nämligen den överdödlighet i sjukdom som kriget och den följande ockupationen medförde, inte bara bland soldaterna, men kanske främst bland civilbefolkningen.

Då jag just nu går igenom en gren av min släkt som var bosatt i Burträsk socken under perioden 1500 – 1800, så hade jag kyrkböckerna så att säga framme och kunde konstatera att 1809 var ett fruktansvärt år. Det är sida upp och sida ner med döda i ”rödfeber”. Hela familjer som raderas ut. Före 1809 är det 12 dödsfall per sida i död och begravningsboken, men under 1809 övergår man till att skriva in 24 på var sida samtidigt som antalet sidor per år blir 10 i stället för 4. 1807 dör ca 50 personer i socknen. 1809 är det 244 om jag räknat rätt.

Var några av förfäderna drabbade? Säkert flera, men samtidigt var det ju så att många, ja väldigt många som drabbades var barn och därmed kan det inte ha blivit några förfäder av dessa. Men, utan att söka länge kunde jag konstatera att ”Klock Ants[1]” farfar Jon Johansson, bonde på Bodbyn 6, f 1778 och hans son Johan Fredrik f 1807 dog i oktober respektive september i ”rödfeber[2]”. Johan Fredrik var således bror till ”Klock Ants” far, Erik Gustav Jonsson f 1808. ”Klock Ants” farmor, Sara Magdalena Nilsdotter, f 1785, blev således änka med två små barn vid 24 års ålder, förutom Erik Gustav en dotter, Anna Brita f 1805.

I husförhörslängden 1811 – 1816 återfinns den lilla familjen bland ”inhyses” i Bodbyn. Detta var således början på tre generationers, förutom Sara Magdalena, Erik Gustav och så småningom Johan Anton Lundberg, dvs ”Klock Ant”, liv som egendomslösa inhyses. Om Klock Ant har jag skrivit tidigare

---

[1] ”Klock Ant” var min farmors morfar.

[2] Det står vad jag kan se ”rödfeber”, det anges av Gunnar Lagerkranz, i Svenska sjukdomsnamn i gångna tider, som kallbrand, men det torde vara ”rödsot” dvs tyfus som avses.  

 

Blir det mer luftburen smitta nu när det blir vinter, kallt och torrt?

Hur kommer Covid-19 att utvecklas under vintern? Kommer det att bli värre? Utvecklingen nu i november i Norr- och Västerbotten, som under våren och sommaren inneburit väldigt få fall, går väldigt fort nu. Vi har i våra två län siffror som är helt jämförbara med läget i Spanien! IA (antalet insjuknade under 14 dagar per 100000 invånare) är t ex helt jämförbart, ca 300 – 600. Att det inte är så ”skrikande” siffror totalt beror ju på att vi är så få invånare. Det är naturligtvis svårt att säga hur det skall gå, men de ”vanliga” säsonginfluensorna brukar slå till hårdast på vintern. Det finns flera orsaker till detta:

 ·         * Vi vistas mer inomhus. Risken för smitta är alltid större inomhus än utomhus, pga att det är bättre     ventilation utomhus.

·         * Virus ”oskadliggörs” i viss mån av värme och UV-strålning från solen.

·        *  Våra slemhinnor i andningsvägarna blir känsligare i kallt och torrt klimat.

·         * Större sannolikhet för aerosolspridning vid torrare förhållanden.

Om de tre första punkterna skall jag inte uttala mig, det ligger utanför mitt kunskapsområde. Mitt intresse i detta sammanhang är aerosolspridning. Kunskapen på detta område är i allmänhet mycket begränsad och om SARS-CoV-2 som viruset som förorsakar Covid-19 heter, nästan obefintlig. Som en jämförelse kan vi konstatera att ett gammalt känt virus som mässling tills för ca 30 år sedan INTE ansågs smitta genom aerosol. Detta har man haft anledning att ändra på. Mässling smittar genom aerosolspridning. Om det gör det för att det är väldigt smittsamt och att det behövs väldigt få viruspartiklar för att överföra smittan, eller om mässling uppfattas som väldigt smittsamt just för att det smittar genom aerosol är nog inte helt klart. Vad är orsak och vad är verkan helt enkelt?

Vad är då aerosol. Jo, det är mycket små partiklar eller droppar. Något som kan vara förvirrande är att virus oxo är partiklar, men de är ännu mindre, många gånger mindre än vad vi oftast säger att aerosolpartiklar är. En aerosolpartikel kan således innehålla många viruspartiklar. Teoretiskt hundratals, jag tusentals eller mer. En aerosolpartikel är så liten och lätt att den kan sväva i luften. Fallhastigheten är så låg att turbulensen (rörelsen) i luften gör att den i praktiken aldrig faller till marken. För detta krävs att den är mindre än några µm, dvs några tusendels mm. Nu blir ju gränsen mellan droppar och aerosolpartiklar lite flytande. När man pratar om droppsmitta och att avstånd på 1 – 2 m för att undvika droppar måste fallhastigheten och därmed droppstorleken vara väldigt hög. Åtskilliga tiotals eller hundratals µm. Vad som är aerosol och vad som är droppsmitta blir därför lätt en semantisk fråga. Ett sätt att se det är att aerosol kan vi inandas och få deposition i luftvägarna, medan droppsmitta deponerar utanpå och förs in i kroppen med sekundär kontakt, t ex efter att vi kliat oss på näsan. Väldigt små aerosolpartiklar har svårt att deponera i andningsvägarna, vi andas in dem och de åker oftast ut lika fort. Det finns emellertid forskare som studerar extremt små aerosolpartiklar och hävdar att de är de allra farligaste när det gäller t ex avgaser. Mängden inverkar förståss. Hur som helst kommer extremt små partiklar att innehålla få virus, om några alls. Det mesta av forskningen på hur aerosol infekterar är gjord på 1950- och 60-talet och gjordes på små primater (t ex makaker). Skalning mellan olika stora system (t ex makak – människa) är mycket vansklig.

Studier på SARS-CoV-2 har visat att åtminstone de minsta partiklarna, vid hostning, nysning och prat, inte innehåller virus i någon större omfattning.

I en översiktlig och diskuterande artikel i The Lancet (se nedan) påpekar man att partiklar i området 60 – 100 µm, dvs avsevärt större än vad man normalt definierar som aerosol, färdas bortom de rekommenderade avstånden, dvs bortom 2 m.

 

Hittills har man inte sett att luftburen smitta (genom aerosol) har haft någon stor betydelse. Beror detta på att det krävs väldigt många viruspartiklar för att kunna förorsaka sjukdom och att det är osannolikt att aerosol kan åstadkomma detta, eller beror det på att vi inte har kommit till vintersäsongen än? Tecken finns ju på att dosen är avgörande för hur allvarlig infektionen blir. Låg dos från aerosol kanske utvecklar Covidinfektion. I mars kanske vi vet, men då kam det vara så dags.

Nu kommer vi in i en ny säsong med andra förutsättningar. Är det så att vi i Norr- och Västerbotten börjar se en förändring, att vi börjar se luftburen (aerosol) smitta?

Sammanfattning:

·        *  Det kan inte uteslutas att aerosolspridning, eller t o m spridning av partiklar större än så kan förorsaka luftburen smitta (se t ex artiklar från CDC och WHO nedan).

·        *  Luftburen smitta tränger djupare ner i våra andningsvägar. Innebär det större risk?

·         * Vi går mot en period när vi är känsligare och när större partiklar som under sommarförhållanden skulle falla till marken torkar upp och ”flyger längre”.

·        *  Vi kommer att vara mer inomhus.

·         * Munskydd ger sämre skydd för aerosol än för större droppar.

 

Det kommer kanske inte att räcka att hålla avståndet, vi kanske måste utöka det. Statistiskt är 2 m (minst) 4 gånger bättre än 1 m och 4 m 16 ggr bättre.

 

https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-how-is-covid-19-transmitted

https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/more/scientific-brief-sars-cov-2.html

https://www.thelancet.com/journals/lanres/article/PIIS2213-2600(20)30514-2/fulltext

 

Jakob Johansson Ryttare, (Farmer and soldier).

 

Jakob Johansson Ryttare, (Farmer and soldier).

Jakob Johansson is my grandfathers grandfathers grandfathers father, and my grandmothers grandfathers grandfathers grandfather (farfars, morfars, farfars far. Men även min farmors farfars, farfars, farfar).

Or in another way the male line 5 generations back from Anders Hägglund (b 1862).

Johansson is his patronymikon, and Ryttare his soldier name (handle). Ryttare means Rider. He must, however, been infantry at Skellefte companie of Västerbotten infantry regiment. Rote 43 in the hamlet of Fahlmark. Rote 43 consist of 3 farms, Fahlmark 5 (a farm that he owned 1708 to 1739), Fahlmark 15 and Fahlmark 20. He was soldier in a very difficult time, called stora ofreden, “the big unpeace”, starting in 1699 and ending in 1719, When Sweden (including Finland, Estonia and parts of present Latvia, Lituania and northern Germany) was in war with an alliance between Denmark/Norway, Russia and Poland/Prussia. It is so far unclear if Jacob participated that much in the fights, his regiment was, however, involved in most of the battles. The reason, that he maybe was lucky, is that we can read that he was at home on his “rote” during the period 1712-1713 and was exchanged as a solider on his rote 1714, as he was the only farmer left on those 3 farms. The farms that was supposed to support the soldier. During the period most of the regiment was killed off, several times, and the region and the country was running out of men. One time was at the battle of Poltava, Ukraine, 1709, when the regiment as a whole was totally wiped out. The regimental flag from that battle is still in St Petersburg, in the church of the Peter Paul fortress. I have seen it myself. Jakob must have been very lucky! It was not common generally that a “rote-farmer” as in this case, also was the solider of the rote. This was only the case during this difficult period, when there was an enormous lack of men.

Jakob was sentenced in 1737 for beating his wife! He was before that elected or selected as “sexman” (sex means six and has nothing with the other kind of sex to do), a kind of local politician (one of six in the parish, hence sex) and police, for the period 1722 to 1724.

Below follows the more formal data and references, in Swedish mostly.

Blev högst 57 år.

Far: Johan Johansson (1659 - 1707)

Mor: Brita Jonsdotter (1658 - 1743)

Född: 1688 Ragvaldsträsk 9, Skellefteå (AC)

Bosatt: 1708 Fahlmark 5, Skellefteå (AC)

1708-39

Soldat: mellan 1712 och 1714-02-12 Fahlmark, Skellefteå (AC). Rote N:O 43 Jacob Johansson-Ryttare Antagen 1712-00-00 Avgått 1714-02-12 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; 1712-1713: Har hemmansbruk står hemma i landet.

Död: 1745 Fahlmark 5, Skellefteå (AC)

--------------------------------------------------------------------------------

Barn med : Margeta Nilsdotter (1686 - 1765)

Barn: Nils Jakobsson (1710 - 1786), Johan Jakobsson (1714 - 1761), Jakob Jakobsson (1716 -), Brita Jakobsdotter (1720 - ), Margeta Jakobsdotter (1725 - ), Anders Jakobsson (1727 - ), Malin Jakobsdotter

Noteringar: Jakob är ende bonden hemma 1713 Jakob döms för hustrumisshandel 1737

Malin gifter sig med Johan Dyhr. Jakob flyttar till Kalamark, Piteå. Nils tar över gården. Brita gifter sig 1741 och Margeta gifter sig 1746.

Mål om hustrumisshandel 1737

---

---

Jakob Johansson-Ryttare

Sexman 1722-24, Bonde på Falmark 5, Gamla Falmark 1708-39. Blev högst 57 år.

Far: Johan Johansson (1659 - 1707)

Mor: Brita Jonsdotter (1658 - 1743)

Född: 1688 Ragvaldsträsk 9, Skellefteå sn 1)

Inflyttad till: 1698 Falmark 5, Gamla Falmark, Skellefteå sn 1)

Död: 1745 Falmark 5, Gamla Falmark, Skellefteå sn 1)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Margareta Nilsdotter (1686 - 1765)

Vigsel: omkring 1687 Falmark 5, Gamla Falmark, Skellefteå sn 1)

Barn: Nils Jakobsson (1710 - 1786), Johan Jakobsson (1716 - 1761), Jakob Jacobsson (1716 - 1776), Margareta Jakobsdotter (1725 - 1791)

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Jakob Johansson ägde Falmark 5 1708-39. Han var soldat på roten 43 Ryttare 1719-20. Jakob Johansson var gift med Margareta Nilsdotter. År 1737 blev Jakob Johansson dömd för hustrumisshandel. Källa: U.L. Skellefteå sn (1650-1790) s.555

Källor

1)

U.L. Skellefteå sn (1650-1790) s.555

2)

Skellefteå lfs AI:2 fol. 277 r.4

3)

U.L. Skellefteå sn (1650-1790) s.555-556

4)

U.L. Skellefteå sn (1650-1790) s.706